Vinnarna och förlorarna i PPM-systemet

Vet du om att den som fått högst avkastning i premiepensionssystemet av dem som varit med från början har nått över 21 procent per år? Imponerande och något som med stor sannolikhet kommer att resultera i väldigt hög allmän pension. Samtidigt finns det 3.000 premiepensionssparare som fått negativ avkastning på sitt sparande. Allra sämst har det gått för en sparare som nått minus 21 procent i årlig avkastning.

För dem som gör egna val i premiepensionssystemet är det fondvalen som avgör hur hög premiepensionen blir. När den allmänna pensionen beskrivs pratar man nästan alltid om genomsnitt eller median. Samtidigt är det uppenbart att om miljoner människor kan välja fritt mellan hundratals fonder kommer olika människor att lyckas olika bra. 

För att ta reda på lite mer om hur det ser ut bakom genomsnitten har jag djupdykt i Pensionsmyndighetens årliga rapport om utvecklingen i inkomst- och premiepension. Jag har ställt kompletterande frågor till Pensionsmyndigheten för att få veta lite mer om hur det ser ut ovanför och nedanför genomsnittet.

Här lägger vi fokus på de 2.393.698 personer som trädde in i systemet 1995-1999 och som i slutet av 2024 ännu inte tagit ut sin pension. De här knappt 2,4 miljoner personerna var alltså med i det första premiepensionsvalet som genomfördes hösten 2000 och de har nu haft sina premiepensionspengar placerade i fonder i nästan 25 år. Det är viktigt att poängtera att i urvalet ingår endast sparare som hade ett premiepensionskapital på 20.000 kr eller mer per den 31 december 2024.

Över elva procent per år för icke-väljarna

Av dessa nästan 2,5 miljoner personer har 75 procent eller knappt 1,8 miljoner gjort egna val, medan 25 procent är kvar i förvalet. De som ingår i gruppen med egna fondval, kan ha gjort det när som helst från det första premiepensionsvalet och fram till 2024. Det betyder att en del av dem som hamnar i gruppen eget fondval kan ha fått avkastning från förvalet under en kortare eller längre tid av perioden. 

De som stannat i förvalet har fram till senaste årsskiftet fått en genomsnittlig avkastning på 11,37 procent per år. Imponerande, minst sagt. Låt oss anta att en person hade tjänat in sammanlagt 24.000 kr till sin premiepension under åren 1995-99 och stannade i förvalet. Dessa 24.000 kr hade vid senaste årsskiftet ökat i värde till en bit över 280.000 kr. 

Hur har det då gått för de 1,8 miljoner som gjort ett eget fondval? Ja, i genomsnitt har de fått en årlig avkastning på 8,67 procent. Med samma förutsättningar som ovan har den avkastningen fått de 24.000 kr som kunde placeras i första premiepensionsvalet att växa till lite över 160.000 kr. 

90.000 sparare har slagit förvalet

Hur stor del av de som gjort egna fondval har hamnat nära snittet, om vi tolkar ”nära” som genomsnittet plus/minus 1 procentenhet? Faktum är det är mindre än hälften eller runt 870 000 personer, medan cirka 920.000 personer har landat i en årlig avkastning som är mer än 1 procentenhet högre eller lägre än snittet. 

Om vi börjar med att titta lite närmare på de som lyckats bättre än snittet så visar det sig att drygt fem procent, en bit över 90.000 personer, slagit förvalet. Den allra bästa procenten av dem som gjort egna fondval har nått 13,2 procent eller mer i årlig avkastning. Det är nästan 18.000 personer. 

Den enskilda individ som uppnått allra högst årlig avkastning fram till det senaste årsskiftet hade nått 21,35 procent per år. Om vi utgår från den avkastningen och kapitalet på 24.000 kr vid starten så har ”startkapitalet” vuxit till över två miljoner kr. Enkelt uttryck har hen fått 100 gånger pengarna på de 24.000 som placerades i det första premiepensionsvalet. Det är väl bara att säga grattis.

Hur ser det då ut på andra sidan snittet, det vill säga för den som fått lägre årlig avkastning än 8,67 procent? Jo, de fem procent som presterat sämst genom egna fondval har en årlig avkastning på 5,61 procent eller lägre. Den sämsta procenten har en årlig avkastning som ligger under 2,97 procent. Och av dessa knappa 18.000 premiepensionssparare ligger strax över 3.000 på minus. 

Den sparare som lyckats allra sämst har fått en årlig avkastning på -21,5 procent. Förklaringen är att hen hade pengarna i en Rysslandsfond. En årlig avkastning på -21,5 procent fram till senaste årsskiftet betyder förstås att nästan hela premiepensionskapitalet är borta.