Snart blir det gas i pensionssystemet

Nu har pensionspolitikerna beslutat att införa en gas i det allmänna pensionssystemet. Som det ser ut nu kommer gasen att bidra till lite högre pensioner från 1 januari 2027. Men vad innebär det egentligen och vilka är det som får vara med och dela på ”överskotten” när gasen kommer i spel?

 Sedan tidigare finns det en broms i pensionssystemet. Den slår till när tillgångarna i systemet är mindre än skulderna. Tillgångarna består av värdet av alla framtida avgifter som kommer att betalas in till inkomstpension och de pengar som finns i AP-fonderna. Även om AP-fonderna är stora är det de framtida inbetalningarna till systemet som står för den absolut största delen, cirka 85 procent, av tillgångarna. På skuldsidan finns det samlade värdet av all inkomstpension som ska betalas ut till dem som har rätt till inkomstpension. 

 

När man delar tillgångarna med skulderna får man fram det så kallade balanstalet och det är det som styr när broms eller gas ska komma i spel. Bromsen slår till när balanstalet sjunker under 1 och det har hittills skett tre gånger, senast 2014. Gas och broms gäller enbart den del av den allmänna pensionen som kallas inkomstpension. Premie- och garantipension påverkas inte. 

 

Varje år när du jobbar och har inkomst tjänar du in pengar till allmän pension och totalt motsvarar din pensionsrätt 18,5 procent av din inkomst upp till ett tak som i år ligger på en månadslön på omkring 54.000 kr. Till premiepension går 2,5 procent och här placeras pengarna i fonder som i sin tur köper aktier och/eller andra värdepapper för pengarna. Hur mycket premiepension du kommer att få bestäms sedan av vilken avkastning fonderna ger.

 

I inkomstpensionen sker ingen avsättning av riktiga pengar. I stället kan man säga att ett belopp motsvarande 16 procent av din inkomst utgör din rätt till framtida inkomstpension. 

Enkelt uttryckt kan man säga att varje år du tjänar in inkomstpension så förs denna rätt in på ditt inkomstpensionskonto. Varje år räknas sedan det belopp du har på inkomstpensionskontot upp med den genomsnittliga löneutvecklingen i Sverige (inkomstindex). Stiger lönerna i Sverige med 3,5 procent i genomsnitt kommer det belopp som finns på alla inkomstpensionskonton att räknas upp med 3,5 procent den 1 januari 2026. 

 

Broms OCH gas

Det är så här inkomstpensionen är konstruerad, men så fungerar den bara så länge det finns tillräckligt med tillgångar i systemet för att klara av framtida utbetalningar, det vill säga att balanstalet enligt ovan resonemang ligger över 1. Sjunker det under 1 slår bromsen till och då kommer beloppet som finns på ditt inkomstpensionskonto inte att räknas upp fullt ut med inkomstindex. 

 

Det politikerna nu enats om är att komplettera bromsen med en gas som ska ge lite extra hög uppräkning av saldot på inkomstpensionskontot när tillgångarna i systemet är mer än 15 procent högre än skulderna. Det finns inget färdigt förslag om gasen än, men om allt går som det ska en remiss vara klar de närmaste kvartalen så att ett beslut kan fattas senast under våren 2026. Går allt som det ska skulle därmed en extra höjning av inkomstpensionsuppräkningen med hjälp av gasen kunna ske den 1 januari 2027. 

 

Hur mycket kan gasen då tänkas ge i extra pension? I dag är balanstalet 1,17 och därmed skulle gasen slå till om den fanns på plats. För en pensionär med en inkomstpension på 15.000 kr per månad skulle det handla om runt en hundralapp per månad. 

 

Men det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är de som är pensionärer idag som får glädje av gasen när det uppstår överskott i systemet. Även du som har många år kvar till pension kommer att få högre uppräkning än med inkomstindex så det uppstår inga orättvisor mellan generationerna. Beräkningar jag tagit del av pekar på att inkomstpensionerna på sikt borde kunna bli 7-8 procent högre tack vare gasen, men det gäller för dem som går i pension om 25-30 år eller ännu senare.