Mats Westers Ord & Siffror

En månads totalt produktionsstopp hos en av Bultens största kunder orsakad av en cyberattack fick bolagets försäljning att minska med 22 procent i det tredje kvartalet. Rörelseresultatet landade på sex mkr jämfört med 91 mkr motsvarande kvartal i fjol. Mottagandet på börsen blev förstås av det brutala slaget och i skrivande stund är aktien ned 11-12 procent. Enligt kvartalsrapporten påverkade produktionsstoppet Bultens försäljning negativt med cirka 200 mkr och man räknar med att påverkan blir ungefär lika stor under fjärde kvartalet. Produktionen har nu återstartat, men det kommer att ta ett par månader innan man når full kapacitet.  Bulten har historiskt haft 85-90 procent av sin försäljning till fordonsindustrin och en stor del av kunderna finns i Europa. Med tanke på hur jobbigt europeisk fordonsindustri har haft det under några år är det inte så konstigt att även Bulten haft kraftig motvind.  Bolaget försöker nu minska kostnaderna, vilket bland annat innebär att man ska m...

Fonder är ett bra sätt att få tillgång till aktiemarknadens avkastning utan att själv behöva plugga på och analysera olika bolag. Men det kan vara bra att fundera lite på valet av fonder och inte förlita sig på att den bank där du har ditt lönekonto också har de bästa fonderna. Och det finns bättre alternativ än indexfonder. Aktiv förvaltning eller index? De senaste 15-20 åren har majoriteten av de så kallade experterna argumenterat hårt för index. Även många rådgivare har tagit till sig tanken att det är smartare att välja en indexfond än en som förvaltas aktivt. Huvudargumentet är att indexfonderna har mycket lägre avgifter än aktivt förvaltade. Och så brukar man hänvisa till olika studier som samtliga visar att genomsnittet för de aktiva fonderna långsiktigt inte förmår slå index. Det är helt korrekt, men att genomsnittsfonden får stryk av index är inte samma sak som att det inte finns några aktiva förvaltare som slår index över tid. Själv har jag aldrig ägt en indexfond. Jag tycker...

Nu har pensionspolitikerna beslutat att införa en gas i det allmänna pensionssystemet. Som det ser ut nu kommer gasen att bidra till lite högre pensioner från 1 januari 2027. Men vad innebär det egentligen och vilka är det som får vara med och dela på ”överskotten” när gasen kommer i spel?   Sedan tidigare finns det en broms i pensionssystemet. Den slår till när tillgångarna i systemet är mindre än skulderna. Tillgångarna består av värdet av alla framtida avgifter som kommer att betalas in till inkomstpension och de pengar som finns i AP-fonderna. Även om AP-fonderna är stora är det de framtida inbetalningarna till systemet som står för den absolut största delen, cirka 85 procent, av tillgångarna. På skuldsidan finns det samlade värdet av all inkomstpension som ska betalas ut till dem som har rätt till inkomstpension.     När man delar tillgångarna med skulderna får man fram det så kallade balanstalet och det är det som styr när broms eller gas ska komma i spel. Bromsen s...