Är det ljus Fagerhult ser i tunneln?

Har forna börsstjärnan slocknat för gott? Eller är det bara ett tillfälligt mörker? Forna börsstjärnan Fagerhult har tagit rejält med stryk på börsen sedan förra våren och det är välförtjänt. Tillväxten är tvåsiffrigt negativ och rörelsevinsten är ner 40 procent. Men får Fagerhult ordning på grejorna igen kan uppgången bli rejäl, men för det krävs en konjunkturvändning.

 

Fagerhult grundades 1945 av elektrikern Bertil Svensson. Bakgrunden var att Bertil julen 1943 tillverkat en golvlampa till sin mamma för att hon skulle ha bra belysning när hon satt med sitt handarbete. Under arbetet upptäckte han att delarna som behövdes till lampan kostade betydligt mindre än en motsvarande lampa i butik. Tillsammans med två vänner beslutade han därför att starta ett företag som skulle tillverka lampor. Någon riktig verkstad eller fabrik hade man inte från början, tillverkningen av lampskärmar sköttes till exempel som hemarbete av kvinnor som bodde i trakten.

 

Verksamheten växte och omsättningen det första verksamhetsåret uppgick till 13.000 kr. Hösten 1946 bestämde sig delägarna för att köpa en tomt i Fagerhult på dryga tusen kvadratmeter. På tomten byggde man en verkstadslokal på 100 kvadrat som stod klar 1947. Man tillverkade lampskärmar, golvlampor och snart också lysrörsarmaturer. Företaget hade sex anställda och omsättningen hade stigit till drygt 50.000 kr.

 

I början såldes lamporna främst via grossister eller direkt till lampbutiker, men ganska snart insåg Bertil Svensson betydelsen av försäljning och började anställa egna försäljare som bearbetade byggfirmor och arkitekter. Till sin hjälp i säljarbetet fick säljarna produktkataloger för att kunna visa upp vad Fagerhult kunde erbjuda. Nästa steg blev att öppna en utställningslokal i Stockholm vilket skedde i mitten av 1950-talet. 

 

Enorm framgång med Fabian

Verksamheten växte snabbt och en höjdpunkt var ordern om 5.000 armaturer till nybyggda Skattehuset på Götgatan i Stockholm som företaget fick 1959. I slutet av 1960-talet fick Fagerhult en enorm framgång med lampan Fabian. Det var en lampa helt i plast och man hade räknat med att sälja 10.000-20.000 lampor, men från säljstarten 1969 och de följande 20 åren såldes fyra miljoner Fabian-lampor och det innebär att det kan handla om världens mest sålda lampa.

 

1974 köpte Fagerhult klassiska ateljé Lyktan som skapat många klassiker och varit en favorit bland generationer av arkitekter. Ateljé Lyktan är 2025 fortfarande ett av Fagerhults tolv varumärken.

 

Fagerhults tillverkningsenhet i Sverige finns kvar i samma kommun, Habo, där den första verkstaden byggdes 1947. Ofta beskrivs Fagerhult som ett småländskt företag men ska man vara petig ligger Habo i Jönköpings län, men i landskapet Västergötland. 

Latour köpte Fagerhult (Almedahl-Fagerhult) 1993 och år 1997 börsnoterades bolaget under namnet Fagerhult.

 

Fagerhult gjorde sitt första utländska förvärv 2005 genom köpet av brittiska Whitecroft, som fokuserar på belysningslösningar för skolor, kontor och sjukhus. Därefter skedde en snabb expansion med ett tiotal förvärv främst i Europa, men också i Australien.

 

I dag har Fagerhult dotterbolag i 27 länder, produktionsenheter i 17 och tolv varumärken. Företaget har omkring 4.000 anställda och omsatte 8,3 mdr kr under 2024. Knappt 80 procent av försäljningen sker i Europa, medan Asien/Australien står för knappt 15 och Nordamerika för drygt 5-6 procent. Börsvärdet är drygt sju mdr kr och vd heter Bodil Sonesson. Största ägare med 48,4 procent av kapital och röster är familjen Douglas och investmentbolaget Latour.

 

Fyra affärsområden

Bolaget beskriver sig som ”en ledande global tillverkare av professionella belysningslösningar” och det är tydligt att man har ambitionen att fortsätta den resan, även om man får konstatera att det i hög grad är Europa som gäller. Och inget fel i det. Verksamheten bedrivs i fyra affärsområden; Collection, Premium, Professional och Infrastructure. 

 

Störst är Collection som står för 45 procent av omsättningen och har en rörelsemarginal på knappt tio procent. Här finns varumärkena ateljé Lyktan, Led Linear, we-ef och iGuzzini. 

 

Varumärkena inom Fagerhult bedriver sin verksamhet lokalt, med egen ledning, sina egna tillväxtinitiativ, egen tillverkning, utveckling och försäljningsorganisation. På det viset påminner Fagerhult om klassiska serieförvärvare, även om förvärvstakten är lägre och varje enskilt förvärv ofta ganska stora.

 

Näst största affärsområde är Premium som består av varumärkena (original)-Fagerhult och tyska LTS Lightning, som fokuserar på inomhusbelysning med särskild inriktning på detaljhandel och hotell. Premium står för en tredjedel av omsättningen och har den högsta rörelsemarginalen. För 2024 låg den på drygt 14 procent.

 

Professional är ett affärsområde som fokuserar på belysningslösningar för inomhusmiljöer på ”lokal eller närliggande marknad”, vilket jag, som lekman, tolkar som att man säljer lampor som ska användas inomhus i det land där bolaget har tillverkning och kanske i några grannländer. Alldeles glasklar känns inte den här uppdelningen i affärsområden. Men det kan förstås bero på min lekmannastatus. Turkiska Arlight, australiensiska Eagle Lightning och brittiska Whitecroft ”bor” i det här affärsområdet som står för drygt tio procent av omsättningen och en mindre del än så av rörelseresultatet.

 

Fjärde affärsområdet är Infrastructure som fokuserar på belysningslösningar för miljöer med särskilda krav till exempel infrastruktur och industri. Tre varumärken ryms i affärsområdet; finska Ivalo, brittiska Designplan och nederländska Veko. Andelen av omsättning och rörelseresultat ligger på runt tio procent.

 

Förbud mot lysrör

Det finns en del faktorer som driver på tillväxten i belysningsbranschen. Det gäller bland annat förbudet mot att tillverka konventionell lysrörsbelysning som EU införde 2024. De lysrörsarmaturer som fanns när förbudet infördes får fortsätta användas, men det driver på förflyttningen till LED-belysning. Smart belysning, det vill säga sensorförsedda armaturer som både kan ta emot och dela information är en annan tillväxtdrivare. Inom Fagerhult har man samlat ett 70-tal medarbetare som arbetar med att utveckla detta för samtliga sina varumärken. Samtidigt är branschen förstås beroende av takten i nybyggnation och renovering, vilket har synts tydligt de senaste åren. 

 

Fagerhult växte snabbt under 2010-talet. Mellan 2015 och 2019 fördubblades omsättningen till drygt 7,8 mdr kr och rörelseresultatet höll jämna steg med omsättningsökningen. Den snabba tillväxten på runt 15 procent per år gjorde att aktien värderades till ett p/e-tal på 18-22 under de här åren. 

 

Därefter följde två pandemiår, vilket också syns i Fagerhults resultat, men redan 2019 skrev då nyblivna vd:n Bodil Sonesson att ”samtidigt har vi haft utmaningar med organisk tillväxt”. Efter pandemiåren tog efterfrågan och tillväxt fart. 2022 växte Fagerhult med elva procent organiskt. Därefter verkar utmaningarna med att skapa organisk tillväxt ha kommit tillbaka, även om man ska vara ärlig med att marknaden inte varit med Fagerhult.

 

Negativ tillväxt

2024 var den organiska tillväxten -3,4 procent och det här året har startat ännu sämre. Under det första halvåret i år backade omsättningen 12,6 procent till knappt 3,8 mdr kr. Rörelseresultatet föll samtidigt med över 40 procent till 245 mkr. I årsredovisningen redovisar Fagerhult ett justerat rörelseresultat, där man tagit bort jämförelsestörande poster, som består av omstruktureringskostnader för att minska kostnadsbasen. Men även om man räknar på det justerade rörelseresultatet är fallet 36 procent.

 

Märkligt nog redovisar Fagerhult inte den organiska försäljningstillväxten för det andra halvåret i år. Jag har i alla fall inte lyckats hitta den uppgiften, trots att jag letat ordentligt. Däremot finns utförlig information om den organiska förändringen av orderingången, som är oförändrad jämfört med föregående år. Verksamheten i brittiska Whitecroft drabbades av en IT-incident under andra kvartalet som påverkade både försäljning och resultat negativt, men det förklarar bara en mindre del av försämringen. 

 

Tilläggas ska att Fagerhult, som har en väldigt stor andel av sin försäljning i utländsk valuta, har påverkats negativt av den starkare svenska kronan. Så kommer det rimligen fortsätta under det andra halvåret. Men valutakursförändringar påverkar inte den organiska tillväxten. 

 

Hur har börsen då reagerat på utvecklingen i Fagerhult? Ja, kursen toppade i april 2024 på 74 kronor.  I skrivande stund står aktien i 39:50 kr, från toppen är raset alltså över 50 procent. Men trots den kraftiga nedgången har värderingen inte sjunkit, utan p/e-talet har stigit från 23-24 till närmare 32 räknat på historisk vinst.

 

Fagerhult har genomfört två förvärv under de senaste månaderna. Den 2 juli blev köpet av franska företaget Trato TLV Group, som är verksamt inom belysning och sjukvårdsutrustning. Och i juli förvärvades det svenska teknikföretaget, Capelon, som är verksamt inom uppkopplad utomhusbelysning. 

 

Det flitiga förvärvandet och svag resultatutveckling har också tryckt upp skuldsättningsgraden och nettoskulden delat med EBITDA (12 mån) börjar närma sig 3, vilket åtminstone jag tycker är ganska högt. 

 

Min prognos

Så vad ska man tro om Fagerhult? Är bolaget bara inne i en tillfällig svacka orsakad av svag efterfrågan? Eller är problemen delvis självförvållade? Utan att känna mig säker på saken så lutar jag nog åt det senare. Det betyder inte att läget är så dåligt att utvecklingen inte går att vända. Tvärtom. Fagerhult är av allt att döma ett kvalitetsbolag och borde ha goda möjligheter att få ordning på både tillväxt och marginaler. Men frågan är hur lång tid det tar innan man är tillbaka i gammal god form.

 

På rapportpresentationen var Bodil Sonesson tydlig med att hon inte ser någon vändning i efterfrågan under andra halvåret. Hon pekade på prognoser från Euroconstruct som visade på en uppgång för nybyggnation och renoveringar på 1,8 procent både för 2026 och 2027. Även Fagerhults orderingång tyder på att det i alla fall inte borde bli sämre, innan det eventuellt blir bättre. 

 

Fagerhult presenterade finansiella mål för första gången i årsredovisningen för 2023. De innebär en tillväxt på tio procent och en rörelsemarginal på över tio procent. För den som tror att Fagerhult snabbt är tillbaka på dessa måltal finns rejäl uppsida i aktien på ett års sikt. Men som du säkert räknat ut tror jag att det tar betydligt längre tid. Jag räknar med att omsättningen backar närmare tio procent för 2025 och landar på fyra procent nästa år och åtta året därpå. 

 

I min kalkyl blir rörelsemarginalen i år 6,2 procent och sedan stiger den till 7,5 procent år 2026 och 9 procent året därefter. Givet ett p/e-tal på 17-18 finns en viss potential i aktien på ett par års sikt. Men osäkerheten är alldeles för stor för att jag ska våga köpa aktien. Tror inte heller att det är någon brådska med köp. Börsen brukar inte gilla aktier där tillväxt och resultat faller och det lär de göra här året ut. Och personligen vill jag gärna se positiv organisk tillväxt innan jag överväger köp.