Forskare försöker bromsa åldrandet, men har du råd att bli äldre?

Forskare på läkemedels- och bioteknikbolag letar för fullt efter substanser som ska bromsa och kanske till och med vända åldrandet. Det finns rätt stora förhoppningar på att en grupp molekyler som kallas senloytika ska kunna sänka din biologiska ålder och göra att du löper betydligt mindre risk att drabbas av kroniska sjukdomar. Vilket förstås skulle leda till att du sannolikt lever längre. Men har vi råd att leva längre? Hur påverkas pensionerna om medellivslängden snabbt skulle öka med tio år?

Intensiv forskning pågår alltså kring senolytika som angriper åldrande celler och slår ut dessa. Åtminstone hos möss. Men förhoppningen är att utveckla läkemedel som ska bromsa människors åldrande och bidra till att vi kan leva längre utan kroniska sjukdomar. Kanske kan det till och med bli så att vi kan sänka vår biologiska ålder. Det betyder att vi enligt passet är 60 år, men kroppen är typ 50 år. 

Samtidigt finns det redan i dag ett diabetesläkemedel som heter metformin som av vissa forskare påstås kunna minska risken att få cancer, bromsa åldrande och öka vår möjlighet att leva längre. I en artikel i Dagens PS säger Nir Barzilai som är professor i medicin och genetik vid Albert Einstein College of Medicine och chef för American Federation for Aging Research:
“Människor på metformin har 30 procent lägre frekvens av nästan alla typer av cancer. Det fördröjer kognitiv nedgång. Även personer med diabetes som är överviktiga och har mer sjukdom till att börja med men som går på metformin har lägre dödlighet än personer utan diabetes som inte använder läkemedlet”.

Till saken hör att Nil Barzilai själv går på metformin, trots att han inte har tillstymmelse till diabetes. Han äter det för att minska risken för att råka ut för kronisk sjukdom och med förhoppning om att bromsa sitt eget åldrande. 

Förr science-fiction - snart verklighet?

Första gången jag läste om att det skulle kunna komma fram läkemedel som skulle bromsa åldrandet var för 25-30 år sedan. Då kändes det mest som science-fiction, men idag är bilden en annan. Det verkar inte uteslutet att vi kanske ganska snart har läkemedel som dramatiskt kan höja livskvaliteten när vi blir äldre och kraftigt öka våra möjligheter att leva längre.
Nästan alla ser nog möjligheten att leva ett mycket längre och friskare liv som en fantastisk möjlighet. Men det finns en grupp som kanske inte håller med. Livaktuarierna.

- En snabb och kraftig uppgång i medellivslängden har väl alltid varit livaktuariernas värsta mardröm, säger Lars-Åke Vikberg som jobbat som livaktuarie men i dag är vd på SPK som står för Sparinstitutens Pensionskassa. 

Varför är längre liv en mardröm för människor som räknar på hur utställda löften om pension ska kunna infrias? Jo, hur länge människor lever är en viktig parameter i alla pensionssystem, eftersom det avgör i hur många år pensionen ska betalas ut. Normalt brukar man anta att livslängden ökar successivt och i små steg. Statistiska Centralbyrån, SCB, räknar till exempel med en ”kontinuerlig ökning” av medellivslängden fram till 2070. I fjol var medellivslängden för kvinnor knappt 85 år och nästan 82 år för män och SCB räknar med att medellivslängden för kvinnor kommer att ha ökat till 89,7 år och för män till 87,4 år fram till 2070. Kurvorna i diagrammet stiger sakta men säkert utan några tvära kast upp eller ned. Och det beror på att det är så det har sett ut historiskt.

För att uppmärksamma de utmaningar som ett plötsligt lyft i medellivslängden skulle innebära för pensionssystem har Club Vita anordnat en webinar-serie med rubriken ”The Risk of Living Longer”. Club Vita är ett London-baserat oberoende analysföretag som forskar kring människors livslängd.  Ett tema för seminarierna var att se hur ett plötsligt och kraftfullt genombrott för senolytika som ett medel att bromsa åldrande skulle få för effekter på medellivslängden.
I en sammanfattning konstaterar Erik Pickett, aktuarie på Club Vita, att effekterna på livslängdsantaganden kan bli dramatisk, även om bara en del av de möjligheter och förhoppningar på läkemedel som bromsar åldrandet skulle infrias. Han refererar till en professor Richard Faragher (University of Brighton) som tagit fram ett möjligt framtidsscenario för medellivslängd efter ett genombrott för senolytika. Enligt professor Faragher skulle förväntad återstående livslängd för den som nått 65 år kunna öka med tio år fram till 2044. Medellivslängden för dig som fyller 65 år 2044 skulle därmed ligga på 97-98 år.
Självklart är beräkningarna omgivna av mängder med reservationer. Men det står helt klart att ett genombrott för en medicin som bromsar åldrandet skulle få dramatiska effekter på världens pensionssystem. 

Räknar med ökad livslängd

Dramatiskt ökad medellivslängd skrämmer inte slag på de aktuarier som jag intervjuade för att kunna skriva en artikel i nyhetsbrevet Pensionsnyheterna häromdagen. Men de är samtidigt väldigt medvetna om att påfrestningarna på olika pensionslösningar skulle kunna bli stora.
På Alecta är man noga med att poängtera att bolaget redan räknar med att livslängden ska öka. I bolagets antaganden ligger att livslängden i genomsnitt ska förlängas med 0,8-0,9 år per decennium. Alecta har också statistik som visar att bolagets kunder redan i dag lever ungefär ett år längre än genomsnittet. 

- Vi räknar redan med att livslängden ska öka framöver, säger Anders Munk som är chefaktuarie på Alecta. När vi gjorde en fördjupad studie för några år sedan kom vi till resultatet att en man som är född 1985 och fyller 65 år 2050 i genomsnitt kommer att leva tills han är drygt 91 år. Men om det är tillräckliga antaganden är väldigt svårt att veta och det går ju inte att utesluta att det kan bli ett kraftigare lyft i medellivslängden än vi har räknat med hittills.

Hur mycket större skulle avsättningarna till en förmånsbestämd pension som ITP 2 då behöva bli om medellivslängden ökar med tio år under de närmaste 20 åren?

- Ja, allt annat lika handlar det om 25-30 procent för befintliga avtal, säger Lars-Åke Vikberg. Det kan ju bli så att ålderspensionspremier helt enkelt blir nästan orimligt höga för nya avtal om pensionsåldern inte ökar i samma takt som livslängden.

Vad säger då Alecta, hur skulle bolaget klara att infria utställda pensionslöften om medellivslängden plötsligt ökar kraftigt?
- Jag måste väl ärligt säga att jag inte uppfattar det här som den absolut största risken i vår verksamhet, utan då är nog de finansiella riskerna större, säger Fredrik Palm som är produktchef på Alecta. Skulle medellivslängden öka väsentligt mer än vi räknar med kan det förstås bli besvärligt, men min bedömning är att vi skulle klara en relativ snabb ökning av livslängden med 4-5 år.

Förklaringen till den tåligheten är att Alecta har en hög konsolidering, det vill säga att tillgångarna är väsentligt högre än de åtaganden man har i dag.

- Vi har överskott som vi sparat i bolaget som borde räcka rätt långt om medellivslängden plötsligt skulle förlängas kraftigt, säger Anders Munk. Sedan ska man komma ihåg att räntenivån har stor betydelse här. Med lite högre räntor är utmaningen inte lika stor som om vi skulle falla tillbaka i räntenivåerna vi hade för 3-4 år sedan. 

Individen står risken
I premiebaserade system är det individen, det vill säga du, som tar den stora risken för sänkta pension på i storleksordningen 25-30 procent, eftersom det belopp som finns avsatt för din pension ska räcka i betydligt flera år. Både det allmänna pensionssystemet och de flesta tjänstepensionssystem är i dag premiebaserade. Det betyder att du inte får något löfte om nivå på din framtida pension. Det enda du vet är hur mycket pengar som sätts av till din pension i dag. Och sen får pensionen bli vad den blir. 

Om medellivslängden snabbt förlängs leder det nog till starka krav på att öka avsättningarna till pension, både till det allmänna pensionssystemet och kollektivavtalade pensioner som ITP 1, Avtalspension SAF-LO med flera.

- Det skulle förmodligen också skapa väldigt starka drivkrafter att fortsätta jobba längre upp i åren, säger Fredrik Palm. Om pensionen blir mycket lägre än i dag jämfört med slutlön skulle nog många vilja, eller tvingas, att jobba högre upp i åldrarna.

Lyckas forskarna lösa åldrandets gåta så har vi fått en ny nöt att knäcka. Hur ska vi ha råd att leva mycket längre än i dag?