Tryggheten som unga vuxna behöver

Det är mycket man ska tänka på när man flyttar hemifrån, får första jobbet eller blir mamma eller pappa. Allt är nytt och tempot högt. Då är det lätt att glömma bort den allra mest grundläggande tryggheten. Men det är inte krångligt eller särskilt dyrt att skaffa sig den.

Den första delen av den här lilla artikelserien handlade om hur viktigt det är att gardera sig mot risken för långvarig sjukdom, risken för kort liv och risken för långt liv. Inlägget hade rubriken ”Har du och din familj den trygghet ni behöver?” och finns här på bloggen. Där konstaterade jag att behovet av ekonomisk trygghet varierar genom livet. Och då behöver skyddet också göra det. Den här gången kommer jag att beskriva trygghetsbehovet från det att man är ung och ensamstående via att man träffar någon man gillar och flyttar ihop tills man skaffar barn, byter boende och kämpar som hårdast för att få ekonomin att gå ihop. I nästa del kommer jag att berätta om trygghetsbehovet under resten av livet. 

Är du inte själv en ung vuxen längre kanske du har någon i familjen eller bekantskapskretsen som skulle behöva kolla om man har den trygghet man behöver. Så dela gärna inlägget. På bilden är jag en relativt ung vuxen. 

 

Ung och ensamstående – på högskolan

I dag pluggar de flesta vidare efter gymnasiet och så länge man pluggar är det ekonomiska svängrummet rätt begränsat. Studiebidrag och studielån räcker förhoppningsvis till det nödvändiga, men utrymmet för sparande är starkt begränsat för de allra flesta. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att poängtera hur viktigt det är att så tidigt som möjligt i livet lägga sig till med goda ekonomiska vanor – och här är det sparvanor jag pratar om. 

Till mina egna barn har jag från att de fick sina första sommarjobb tjatat om hur viktigt det är att lägga undan en del av lönen för framtida bruk. När det gäller sommarjobbande gymnasister tycker jag att runt hälften bör gå till sparande, åtminstone om familjens ekonomi är sådan att sommarjobbslönen inte behövs i någon större utsträckning för att få familjens ekonomi att gå ihop. Det är nämligen så att det väntar tuffare ekonomiska tider för nästan alla sommarjobbande gymnasister. 

När du pluggar på högskolan gäller det i första hand att få vardagen att gå ihop och att klara studierna förstås. Här ska du prioritera ”katastrofskyddet”, det vill säga en sjuk- och olycksfallsförsäkring. Den ger ersättning om du skulle drabbas av långvarig sjukdom eller bli handikappad av en olyckshändelse. Det här bör vara bottenplattan i den ekonomiska tryggheten under större delen av livet, men är extra viktigt under de år du pluggar. Det beror på att du har låg eller ingen inkomst och att sjukpengen därmed blir väldigt låg om du blir långvarigt sjuk. En sjuk- och olycksfallsförsäkring kostar 200-300 kr per månad för en 20-åring. Det kan vara bra att kolla om dina föräldrar redan har en barnförsäkring för dig. Kanske kan de tänka sig att fortsätta betala för den eller så kan du kolla om du kan ta över den och betala premierna själv. 

En hemförsäkring är den andra hörnstenen i det katastrofskydd som du alltid ska ha. Kostnaden för den beror bland annat på värdet av de saker som du har hemma och var bostaden ligger. Bor du i bostadsrätt behövs ett tillägg för det. 

Det är lätt att jämföra pris på hemförsäkringar, men tänk på att skillnader i pris kan bero på att de har olika omfattning, olika självrisk och skillnader i hur hög ersättning du kan få när något händer. Gå in på Konsumenternas Försäkrings- och Finansbyrå (www.konsumenternas.se) för att ta reda på mer om skillnaderna mellan försäkringar i olika bolag. Där kan du också läsa mer om vad som är viktigt att tänka på när det gäller försäkringsskydd.

 

Första jobbet

När du börjar jobba är det hög tid att fundera på att lägga undan en del av de pengar du tjänar. Din ekonomi har förbättrats jämfört med när du pluggade och än så länge har du antagligen inget försörjningsansvar för familj och barn. Det är fullt förståeligt om du känner ett stort uppdämt konsumtionsbehov när du börjar få dina första månadslöner, men det allra bästa är faktiskt att försöka lägga undan, minst tio procent av vad du får ut i lön. Du har förmodligen stora utgifter framför dig, som köpet av en första bostad och kanske bildandet av en familj. Så de här åren har du bättre ekonomi både än vad du haft hittills och jämfört med hur det sannolikt kommer att se ut om några år. 

Om du ska spara på sparkonto, i fonder eller direkt i aktier spelar kanske inte så stor roll. Det viktiga är att du lägger dig till med den mycket goda vanan att inte varje månad göra av med alla pengar som kommer in. Och tänker du på den mäktiga ränta-på-ränta-effekten kanske det till och med känns lite lockande att lägga undan en eller ett par tusenlappar per månad. För ränta-på-ränta är kraftfulla grejor. Lägger du undan en tusenlapp när du är 25 år och får åtta procents avkastning per år på den så kommer den att ha vuxit till 21.725 kr på din 65-årsdag. Och skulle du få den att växa med tolv procent per år är den värd drygt 93.000 kr. Ska du ha chans på åtta eller tolv procent per år måste du spara i aktier. Tar du vägen via fonder, krävs inga särskilda kunskaper om börs och ekonomi för att du ska få del av den avkastning som börsen kan ge.

För många blir sparutrymmet ännu större om man flyttar ihop med någon som också jobbar heltid. Då kan man dela på många utgifter och det blir mer kvar som kan läggas på sparande, i första hand kanske för att få ihop till handpenningen på en första bostad. Det kan till och med vara läge att tänka på pensionen. Mest för att den långa spartiden ger mycket hjälp av ränta-på-ränta-effekten. Men du måste räkna med att avbryta ditt långsiktiga sparande om du/ni köper bostad och bildar familj. När barnen är små och huset eller lägenheten nyköpt är utgifterna som allra störst. Samtidigt har du och din partner kanske inte kommit så långt i karriären och därmed är lönerna ofta lägre än vad de förhoppningsvis blir om några år.

 

Små barn, större bostad och lägre inkomster

Ekonomiskt, men också på andra sätt, är tiden med små barn den absolut tuffaste. Och roligaste så klart. Minns jag rätt är man ständigt trött och oroar sig för att inte räcka till – varken på jobbet eller hemma.  I det här skedet av livet är bostadslånen stora. Samtidigt är inkomsterna lägre eftersom någon av er är föräldraledig och därmed tjänar lite mindre än vanligt. Dessutom är det ofta så att den som är tar ledigt från jobbet för att ta hand om barnen inte hänger med i löneutvecklingen och det kommer att få konsekvenser längre fram. Och här handlar det ofta om mamma. 

Här är det en god idé på att försöka kompensera den som är hemma helt eller delvis. Det kan ske på olika sätt. Inom ramen för den allmänna pensionen finns möjlighet att ge bort sin premiepension till sin make/maka (eller motsvarande). En annan möjlighet är att en del av familjens inkomster går till ett sparande på 1.000-2.000 kr per månad för den som jobbar mindre för att ta hand om barnen. Viktigt är då att detta sparande görs till den personens enskilda egendom. Annars delas det lika vid en framtida skilsmässa.

När du blir förälder ska du köpa en massa saker som barnen behöver. Men en större familj behöver ofta också en större bostad och då stiger boendekostnaderna. Och riskerna, det vill säga att familjeekonomin riskerar att ta mycket stryk om räntorna stiger. Många har det förstås i färskt minne nu, men tänk på att det alltid är viktigt att säkerställa att familjeekonomin inte kapsejsar totalt om boräntorna stiger 3-4 procent.

När det är som svårast att få pengarna att räcka till det allra mest nödvändiga så är ditt ekonomiska ansvar också som störst. Så här måste du prioritera ”katastrofskyddet” om du inte har pengar så det räcker till allt. Viktigast är att säkerställa att familjen fortfarande kan ha det drägligt om en av familjeförsörjarna skulle dö eller bli långvarigt sjuk. Självklart behåller ni sjuk- och olycksfallsförsäkringarna. Teckna barnförsäkringar så snart ni är säkra på att barn är på väg. Dessa barnförsäkringar kommer förhoppningsvis att följa barnen på deras resa genom livet och omvandlas till sjuk- och olycksfallsförsäkringar när det är deras tur att stå på egna ben. 

Viktigt att ni som familjeförsörjare tar livförsäkringar som åtminstone täcker hälften av bolånen, gärna mer. Jobbar du på en arbetsplats med kollektivavtal har du en tjänstegrupplivförsäkring (TGL). Kollektivavtal har drygt 90 procent av alla som anställda. Jobbar du på en arbetsplats som saknar kollektivavtal är chansen ändå stor att du har ett försäkringsskydd som i stort sett motsvarar det som finns i kollektivavtalen.  Är du osäker på vad som gäller så fråga på jobbet. 

TGL ger ett visst katastrofskydd till anhöriga vid dödsfall och jag kommer att återkomma till denna försäkring i ett särskilt inlägg i nästa vecka.